Tracing, re-tracing and transferring -an experimental and artistic approach to Töpffers use of autography
Gunnar Krantz 2024 – After R. Töpffer. Lithographic print.
Materiality plays a significant role in all artforms. In comics, it is predominantly the inked black line that is used to construct the narrative. Inking – putting black india ink on top of pencil drawings to make them suitable for mechanical reproduction is a practice that is deeply intertwined with comics and often taken for granted.
Inking comics has not been subject to any deeper artistic problematization, nor extensive scholarly interest. This is unfortunate since inking was a crucial part of Swiss artist, author, and cartoonist Rodolphe Töpffer’s (1799-1846) innovation “literature en estampes” [graphic literature]. What did Töpffers artistic practice consist of? What kind of paper did he draw on, and what pens and ink did he use?
Other methods relating to Töpffers work that need further attention are tracing and autography. Did Töpffer, as Kunzle suggests (2009) trace his own drawings, how does the autographic printing method work, and finally; how does this relate to contemporary comics?
In this seminar, Gunnar Krantz, comics artist and professor within the arts in visual communication will present the results of an experimental workshop in autography conducted in Febraury 2024, using the method described by Töpffer and relate it to a survey of relevant literature. The seminar will be held at Malmö University and on zoom.
Wednesday 20th of March at 13:00 (CET) Location: Malmö University, Niagara building, Nordenskiöldsgatan 1. Room: NIC0541-K3 studio
Kunzle, David. (2009). “The Gourary Topffer Manuscript of Monsieur Jabot: A Question of Authenticity. With the Dating and Distribution of Rodolphe Topffer’s First Published Picture Story, and the World’s First Modern Comic Strip” in European Comic Art, volume 2, Issue 2. doi.org/10.3828/eca.2009.2
I samband med utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö ger Gunnar Krantz en föreläsning på Malmö Konsthall och via zoom. med titeln: Seriestaden 25 år. Från digital eufori till det analogas återkomst.
I år är det ett kvarts sekel sedan Malmö första gången kallades “Seriestaden”. Mycket har hänt sedan dess. De tecknade serierna har fått egna utbildningar, blivande serietecknare har flyttat till Malmös och sedan stannat kvar. Förlag har startats, arkiv har skapats och på Malmö universitet finns idag en seriehubb som samlar både forskning och konstnärliga experiment. I samband med 25-årsjubileet visas utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö på Malmö Konsthall. En utställning i vilken ges prov på seriernas förmåga till konstnärliga uttryck. I samband med utställningen ger Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, K3 på Malmö universitet, en överblick över Seriestadens historia, framtid och den särskilda koppling till digital teknologi, som bidrog till dess skapande.
Introduktion till utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö. Medverkande: Allan Haverholm, Saskia Gullstrand, Oskar Aspman, Lisa Ewald, Mats Källblad, Amalia Alvarez och Steve Nyberg
At Skillinge Theatre and on zoom. You have the opportunity to take part of presentations of current comics research, mostly in Swedish though. Program (in Swedish only):
Fredag 8 september
Serieforskning från Malmö University Comics Hub/much
På Malmö universitet finns serieforskning inom en lång rad ämnesområden och där bedrivs forskning både på akademisk– och konstnärlig nivå. Sedan några år har serieforskningen samlats på Malmö University Comics Hub, en plattform som arbetar för att utveckla forskning och skapa bättre samarbeten, både i Sverige och internationellt. Under den akademiska dagen på Skillinge Seriefestival kommer forskare från seriehubben att presentera sitt arbete – det blir allt ifrån skånska punkrockare, postapokalyptiska framtidsvisioner till en djupdykning i skräckserietidningshögen. Dagen leds av Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation. Alla föredrag + paneldebatt kommer att vara på plats på Skillinge teater och sändas även över zoom.
Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation presenterar sitt konstnärliga forskningsprojekt – adaptionen av Garbochocks låt “Malmö City”.
Om Gunnar Krantz forskning: På två minuter och tio sekunder lyckas Garbochock skapa en klassiker i en stil som står och väger mellan punkens direkta tilltal och den psykedeliska rockens poesi. Min serie-adaption utgår från fotografier tagna under samma period i skiftet mellan 70- och 80-tal. Personerna jag tecknat, liksom det musikaliska uttrycket och texten i “Malmö City”, speglar en brytningstid mellan det politiskt medvetna och det romantiskt expressiva. Seriefanzinet är tryck på risograf i tvåfärg och delas ut gratis i samband med presentationen.
11.00 – 12.00
Teori, analys, praktik—att undervisa berättande i olika medier och i olika former med
Petra Ragnerstam, universitetslektor i kulturstudier på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Petra Ragnerstams forskning: I min nuvarande forskning fokuserar jag och min kollega Sara Bjärstorp på berättande med kroppen. Vi studerar litterära lajv och hur litterärt berättande ändras när det är materiellt, förkroppsligat, performativt och improviserat.
Tidigare har jag forskat om filmatisering av dramer med fokus på röst. Röst är ett centralt begrepp både för berättande men också politiskt. Jag har skrivit en bok vad röst egentligen är i text och vad som händer med rösten när den överförs till film och därmed förkroppsligas. Min avhandling behandlade mer traditionellt tre kvinnliga modernister och hur de använde experimentellt berättande för att förstå och förändra hur språket formar vår syn på genus och sexualitet.
12.00-13.00 Identity and History in Non-Anglophone Comics – om en forskningsantologis tillkomst med Martin Lund, universitetslektor i religionsvetenskap på Institutionen för Lärande och samhälle, Malmö universitet.
Om Martin Lunds forskning: Jag disputerade i judaistik år 2013, på en avhandling om konfigurationer av identitet i tecknade serier med amerikansk-judiska författare. Jag var sedan en av Vetenskapsrådets internationella postdoktorer med min forskning om tecknade serier och New York förlagd vid Gotham Center for New York City History vid CUNYs Graduate Center i New York. Jag har publicerat artiklar och böcker om dessa ämnen samt med kollegor redigerat volymer om muslimska superhjältar och om vithet och superhjältar. Tillsammans med Julia Round är jag också redaktör för bokserien Encapsulations som ger ut korta monografier inom serieforskningsfältet.
Länk till förlaget: https://www.routledge.com/Identity-and-History-in-Non-Anglophone-Comics/Earle-Lund/p/book/9781032480879 13.00-14.00 LUNCH
14.00–15.00 Nedslag i skräckfilmens historia med Anna Arnman, universitetslektor i visuell kommunikation på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Anna Arnmans forskning: Jag doktorerade i litteraturvetenskap med inriktning mot film och medier (nuvarande filmvetenskap) vid Lunds universitet på en avhandling om skräckfilm i allmänhet och Clive Barkers Hellraiser (1987) i synnerhet (Hellraiser: Om Clive Barkers film, Ellerströms, 2005). Mitt forskningsfält sedan dess har varit skräckgenren med fokus på rörlig bild och jag har bland annat studerat musikvideo och barnfiktion i relation till visuella skräckskildringar.
15.00 – 16.00 Det finns dåliga serier också! Det har aldrig sålts så många serietidningar som på 70-talet. Kalle Anka, Fantomen, Min Häst, Bamse och 91:an, men också skräckserier, krigsserier, romantikserier. Pidde Andersson, manusförfattare till serier sedan 1989 och ledamot av Svenska Serieakademin kartlägger tillsammans med Gunnar Krantz denna guldålder med ett särskilt fokus på de dåliga serietidningarna.
16.00 – 17.00 Seriernas plats på universitetet Avslutande samtal med Jakob Dittmar, docent i medie och kommunikationevetenskap, Oskar Aspman, adjunkt i serieteckning och Gunnar Krantz om att undervisa och forska om tecknade serier på universitetsnivå.
Hjärtligt välkomna till ett Zoom-seminarium med Hannah Tischmann, som kommer att presentera sin artikel ”Rapporter fra sykehuset – https://doi.org/10.54797/tfl.v52i2-3.6715 – med fokus på a) hur tecknade serier kan läsas som arbetarlitteratur och b) hur litterära skildringar av vård- och omsorgsarbete kan analyseras inom ramen för ”medicinsk humaniora”.
Hanna Tischman, førstebibliotekar. Divisjon for forskning Universitetsbiblioteket i Stavanger
This talk explores the Gothic qualities of the 1970s British girls’ comics Spellbound (DC Thomson, 1976-77) and Misty (IPC, 1978-80). It asks how Gothic works in a visual medium like comics and analyses the ways in which these titles rework Gothic themes and tropes into metaphors for the real-life experiences of young female readers. It opens by giving some background to the presence of horror and the supernatural in 1970s children’s media, and the emergence of Spellbound and Misty as the part of the ‘third wave’ (or dark wave) of British girls’ comics. It then moves to explore the content of both titles, considering Gothic aesthetics (Farber 1972, Spooner 2017), the presence of horror and terror (Radcliffe 1826) and Gothic tropes (such as mirrors, masks, veils, transformation and so forth). It points towards the ways that these qualities are adapted in these stories to fit the concerns of young female readers, and concludes by suggesting that these adaptations form the basis of a ‘Gothic for Girls’ that can be recognised across many other texts and media.
Julia Round is Associate Professor of English and Comics Studies at Bournemouth University, UK. Her books include Gothic in Comics and Graphic Novels (2014), Comics and Graphic Novels (2022), and the award-winning Gothic for Girls (2019). She is one of the founders and editors of Studies in Comics journal and the Encapsulations book series. She shares her work at www.juliaround.com.
Bilder: Tommy Sundvall: ”Voi-jägarna” ur boken På äventyr i senkapitalismen (2022) och Hanna Peterssons ”Pigan”, publicerad i Galago (2011).
Välkomna till ett seminarium om tecknade serier och arbetarlitteratur som anordnas i samarbete mellan Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning och Malmö University Comics Hub .
Vid seminariet presenteras två ”work in progress” som båda handlar om arbetarlitteratur och tecknade serier:
Annika Olssons ”Dokumentär ’scrap-book-estetik’, tecknade serier och arbetarlitteratur”, som är tänkt att bli ett bidrag till Nordarbs nästa antologi (kommer förmodligen att presenteras muntligt).
