Malmö University Comics Hub 
Författarsamtal med Liv Strömquist om boken Den rödaste rosen slår ut, om romantisk kärlek från de gamla grekerna till reality-tv. Författarsamtalet arrangeras av Kultursamverkan vid Malmö universitet i samarbete med universitetsbiblioteket.
Måndag den 13 maj kl 17:15 – 18:15. Niagara, Hörsal C. Nordenskiöldsgatan 1.
The conference will take place online September 8-9, 2024.
Please submit your proposal by May 1, 2024.
Interest in comic studies have generated wide and varied interests from an exploration of visual language and narrative in sequential art to the use of technologies in comics, to considerations current questions in both contemporary society and history. These have led to fruitful research which cross disciplines and produced diverse and complex scholarship. Richard Scully have written extensively on political cartoons and their relationship with imperialism and colonialism. Amy Matthewson’s Cartooning China examined the British popular satirical magazine Punch and situated the series of cartoons of China and Chinese people within their geopolitical frameworks. Sheena Howard and Ronald Jackson’s Black Comics: Politics of Race and Representation brought together a range of critical essays exploring contributions of Black graphic artists. Collections such as Drawing the Past Vol. 1 and Vol. 2 (2022), edited by Dorian Alexander, Michael Goodrum, and Philip Smith, brought a range of scholars to unite around the broad theme of the historical imagination in American popular media.
There is still an evolving consensus on which the methodologies that scholars specialized in fields of history and social sciences could use when engaging with comics. Often, research focused on comics-formatted primary sources is pigeonholed into literary study, or in other cases the linguistic framework of describing and analyzing comics fails to translate to a discussion of material culture. As the range of demonstrated methodologies is vast, and as the advancement of comics-based research offers new potential for the study of history and the social sciences, it is a crucial time to reflect and take stock of current practice and possible future directions.
We are interested in all aspects of comics-format works, comics and graphic novels, and methodologies and themes that might address (but are not limited to) the following:
We are now accepting proposals for papers (20 minutes) and panels (of 2 or 3 papers). Graduate students are also invited to submit a poster, which will be displayed online for the duration of the conference. The poster section will enable asynchronous comments, and a presentation session where participants give a short 3-5 minute summary of the poster content. Please submit the following to comprehendingcomics@historyincomics.org or elizabethallyn.woock@upol.cz by May 1st 2024:
This will be an online conference hosted by the Comics Lab at Palacky University, Czech Republic. Given the international spread of contributors, participant time zones will be considered when scheduling panels. The conference will take place September 8-9, 2024.
Tracing, re-tracing and transferring -an experimental and artistic approach to Töpffers use of autography
Materiality plays a significant role in all artforms. In comics, it is predominantly the inked black line that is used to construct the narrative. Inking – putting black india ink on top of pencil drawings to make them suitable for mechanical reproduction is a practice that is deeply intertwined with comics and often taken for granted.
Inking comics has not been subject to any deeper artistic problematization, nor extensive scholarly interest. This is unfortunate since inking was a crucial part of Swiss artist, author, and cartoonist Rodolphe Töpffer’s (1799-1846) innovation “literature en estampes” [graphic literature]. What did Töpffers artistic practice consist of? What kind of paper did he draw on, and what pens and ink did he use?
Other methods relating to Töpffers work that need further attention are tracing and autography. Did Töpffer, as Kunzle suggests (2009) trace his own drawings, how does the autographic printing method work, and finally; how does this relate to contemporary comics?
In this seminar, Gunnar Krantz, comics artist and professor within the arts in visual communication will present the results of an experimental workshop in autography conducted in Febraury 2024, using the method described by Töpffer and relate it to a survey of relevant literature. The seminar will be held at Malmö University and on zoom.
Wednesday 20th of March at 13:00 (CET)
Location: Malmö University, Niagara building, Nordenskiöldsgatan 1. Room: NIC0541-K3 studio
Zoom: https://mau-se.zoom.us/j/62522949096
Kunzle, David. (2009). “The Gourary Topffer Manuscript of Monsieur Jabot: A Question of Authenticity. With the Dating and Distribution of Rodolphe Topffer’s First Published Picture Story, and the World’s First Modern Comic Strip” in European Comic Art, volume 2, Issue 2. doi.org/10.3828/eca.2009.2
The Organization Studies Group and the platform of Collaborative Future Making hereby invite for the 3rd symposium at Malmö University on the theme of storytelling and collaborative future making. The symposium will take place 7-8 May 2024. We invite a varied group of scholars from disciplines like design studies, leadership and organization studies, communication, comics research, art, architecture, education and urban planning.
The theme Storytelling and Collaborative Future Making addresses collaborative responses to making a sustainable and common future within diverse areas mentioned above. A common thread in the symposium is to explore the role that storytelling can have in crafting ethical foundations for work, organization, design, architecture, education and urban development.
Storytelling and collaboration for earthly survival mix with questions concerning how to collaborate and organize for human rights. While the 17 SDGs have been successful in mobilizing attention to questions concerning sustainability and inclusion, the embedded idea of balancing profit, people, and planet in actual strategies and practices seem to be off-track in practicing sustainable and inclusive development. Sustainability and inclusion are more and more at risk of becoming empty signifiers. Therefore, this symposium presents new ideas, concepts and approaches that allows for new understanding of how to work with all aspects of sustainability.
The symposium explores new ideas and approaches that mix storytelling and collaboration with questions concerning human rights and our relations to nature. These approaches might range from new embodied, relational, and material understandings of storytelling, the problematic and complex relations between small stories and grand narratives, visual narratives/comics, the relations between places, spaces, and stories, post-human, transhuman and Gaia storytelling, feminist, transgender, or queer storytelling. We also invite contributions of how to research and write differently in ways in which we take upon us our earthly responsibility. Such contributions may be inspired by engaged scholarship, reflexive inquiry, post-qualitative inquiry, or speculative fabulation. Finally, we also invite new approaches to understand the details how we work and collaborate and how they mix with issues concerning human rights and nature. These might comprise ideas from performative approaches to accounting, logistics, learning, collaboration, and planning.
If you want to join us, please submit an abstract of app. 500 words by 5 April 2024.
The event is free of charge. We don’t offer any accommodation, lunch, or dinner. We will make space for social arrangements in Malmö and organize a joint meeting place for dinner for those who are interested. Please send any queries to Kenneth, Hope or Per-Anders using the following emails. The venue for the symposium will be announced later.
Best, Kenneth, Hope and Per-Anders
I samband med utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö ger Gunnar Krantz en föreläsning på Malmö Konsthall och via zoom. med titeln: Seriestaden 25 år. Från digital eufori till det analogas återkomst.
I år är det ett kvarts sekel sedan Malmö första gången kallades “Seriestaden”. Mycket har hänt sedan dess. De tecknade serierna har fått egna utbildningar, blivande serietecknare har flyttat till Malmös och sedan stannat kvar. Förlag har startats, arkiv har skapats och på Malmö universitet finns idag en seriehubb som samlar både forskning och konstnärliga experiment. I samband med 25-årsjubileet visas utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö på Malmö Konsthall. En utställning i vilken ges prov på seriernas förmåga till konstnärliga uttryck. I samband med utställningen ger Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, K3 på Malmö universitet, en överblick över Seriestadens historia, framtid och den särskilda koppling till digital teknologi, som bidrog till dess skapande.
At Skillinge Theatre and on zoom.
You have the opportunity to take part of presentations of current comics research, mostly in Swedish though.
Program (in Swedish only):
Fredag 8 september
Serieforskning från Malmö University Comics Hub/much
På Malmö universitet finns serieforskning inom en lång rad ämnesområden och där bedrivs forskning både på akademisk– och konstnärlig nivå. Sedan några år har serieforskningen samlats på Malmö University Comics Hub, en plattform som arbetar för att utveckla forskning och skapa bättre samarbeten, både i Sverige och internationellt. Under den akademiska dagen på Skillinge Seriefestival kommer forskare från seriehubben att presentera sitt arbete – det blir allt ifrån skånska punkrockare, postapokalyptiska framtidsvisioner till en djupdykning i skräckserietidningshögen. Dagen leds av Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation. Alla föredrag + paneldebatt kommer att vara på plats på Skillinge teater och sändas även över zoom.
Adress: https://mau-se.zoom.us/j/63982083307
Program:
10.30 – 11.00
Psykedelisk punk från Skåne
Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation presenterar sitt konstnärliga forskningsprojekt – adaptionen av Garbochocks låt “Malmö City”.
Om Gunnar Krantz forskning:
På två minuter och tio sekunder lyckas Garbochock skapa en klassiker i en stil som står och väger mellan punkens direkta tilltal och den psykedeliska rockens poesi. Min serie-adaption utgår från fotografier tagna under samma period i skiftet mellan 70- och 80-tal. Personerna jag tecknat, liksom det musikaliska uttrycket och texten i “Malmö City”, speglar en brytningstid mellan det politiskt medvetna och det romantiskt expressiva. Seriefanzinet är tryck på risograf i tvåfärg och delas ut gratis i samband med presentationen.
11.00 – 12.00
Teori, analys, praktik—att undervisa berättande i olika medier och i olika former med
Petra Ragnerstam, universitetslektor i kulturstudier på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Petra Ragnerstams forskning:
I min nuvarande forskning fokuserar jag och min kollega Sara Bjärstorp på berättande med kroppen. Vi studerar litterära lajv och hur litterärt berättande ändras när det är materiellt, förkroppsligat, performativt och improviserat.
Tidigare har jag forskat om filmatisering av dramer med fokus på röst. Röst är ett centralt begrepp både för berättande men också politiskt. Jag har skrivit en bok vad röst egentligen är i text och vad som händer med rösten när den överförs till film och därmed förkroppsligas. Min avhandling behandlade mer traditionellt tre kvinnliga modernister och hur de använde experimentellt berättande för att förstå och förändra hur språket formar vår syn på genus och sexualitet.
12.00-13.00
Identity and History in Non-Anglophone Comics – om en forskningsantologis tillkomst med Martin Lund, universitetslektor i religionsvetenskap på Institutionen för Lärande och samhälle, Malmö universitet.
Om Martin Lunds forskning:
Jag disputerade i judaistik år 2013, på en avhandling om konfigurationer av identitet i tecknade serier med amerikansk-judiska författare. Jag var sedan en av Vetenskapsrådets internationella postdoktorer med min forskning om tecknade serier och New York förlagd vid Gotham Center for New York City History vid CUNYs Graduate Center i New York. Jag har publicerat artiklar och böcker om dessa ämnen samt med kollegor redigerat volymer om muslimska superhjältar och om vithet och superhjältar. Tillsammans med Julia Round är jag också redaktör för bokserien Encapsulations som ger ut korta monografier inom serieforskningsfältet.
Länk till förlaget: https://www.routledge.com/Identity-and-History-in-Non-Anglophone-Comics/Earle-Lund/p/book/9781032480879
13.00-14.00 LUNCH
14.00–15.00
Nedslag i skräckfilmens historia med Anna Arnman, universitetslektor i visuell kommunikation på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Anna Arnmans forskning:
Jag doktorerade i litteraturvetenskap med inriktning mot film och medier (nuvarande filmvetenskap) vid Lunds universitet på en avhandling om skräckfilm i allmänhet och Clive Barkers Hellraiser (1987) i synnerhet (Hellraiser: Om Clive Barkers film, Ellerströms, 2005). Mitt forskningsfält sedan dess har varit skräckgenren med fokus på rörlig bild och jag har bland annat studerat musikvideo och barnfiktion i relation till visuella skräckskildringar.
15.00 – 16.00
Det finns dåliga serier också! Det har aldrig sålts så många serietidningar som på 70-talet. Kalle Anka, Fantomen, Min Häst, Bamse och 91:an, men också skräckserier, krigsserier, romantikserier. Pidde Andersson, manusförfattare till serier sedan 1989 och ledamot av Svenska Serieakademin kartlägger tillsammans med Gunnar Krantz denna guldålder med ett särskilt fokus på de dåliga serietidningarna.
16.00 – 17.00
Seriernas plats på universitetet
Avslutande samtal med Jakob Dittmar, docent i medie och kommunikationevetenskap, Oskar Aspman, adjunkt i serieteckning och Gunnar Krantz om att undervisa och forska om tecknade serier på universitetsnivå.
Länk till zoom:
https://mau-se.zoom.us/j/66664381357
Robert Aman, Associate Professor in Education at Linköping University chronicles the adult comics boom in Sweden in the mid 80s and it’s originator, Horst Schröder in The Comics Journal. Amply illustrated!
Hjärtligt välkomna till ett Zoom-seminarium med Hannah Tischmann, som kommer att presentera sin artikel ”Rapporter fra sykehuset – https://doi.org/10.54797/tfl.v52i2-3.6715 – med fokus på
a) hur tecknade serier kan läsas som arbetarlitteratur och
b) hur litterära skildringar av vård- och omsorgsarbete kan analyseras inom ramen för ”medicinsk humaniora”.
Seminariet hålls 21 juni 15:00.
Länk till Zoom: https://mau-se.zoom.us/j/67137678859?from=addon
Seminariet är ett samarrangemang mellan Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning – NordArb och Malmö University Comics Hub/much
Thursday 9 March 2023, 5.30pm GMT Online – Registration required
This event is part of the Oxford Comics Network Seminar Series.
Thursday 9 March 2023 (Week 8) – Registration required
Register via Eventbrite or contact comics@torch.ox.ac.uk
This talk explores the Gothic qualities of the 1970s British girls’ comics Spellbound (DC Thomson, 1976-77) and Misty (IPC, 1978-80). It asks how Gothic works in a visual medium like comics and analyses the ways in which these titles rework Gothic themes and tropes into metaphors for the real-life experiences of young female readers. It opens by giving some background to the presence of horror and the supernatural in 1970s children’s media, and the emergence of Spellbound and Misty as the part of the ‘third wave’ (or dark wave) of British girls’ comics. It then moves to explore the content of both titles, considering Gothic aesthetics (Farber 1972, Spooner 2017), the presence of horror and terror (Radcliffe 1826) and Gothic tropes (such as mirrors, masks, veils, transformation and so forth). It points towards the ways that these qualities are adapted in these stories to fit the concerns of young female readers, and concludes by suggesting that these adaptations form the basis of a ‘Gothic for Girls’ that can be recognised across many other texts and media.
Julia Round is Associate Professor of English and Comics Studies at Bournemouth University, UK. Her books include Gothic in Comics and Graphic Novels (2014), Comics and Graphic Novels (2022), and the award-winning Gothic for Girls (2019). She is one of the founders and editors of Studies in Comics journal and the Encapsulations book series. She shares her work at www.juliaround.com.
Det har aldrig sålts så många serietidningar som på 70-talet. Kalle Anka, Fantomen, Min Häst, Bamse och 91:an, men också skräckserier, krigsserier, romantikserier och några misslyckade försök att introducera serier i följetongsformat. Pidde Andersson (f. 1968), manusförfattare till serier sedan 1989 och ledamot av Svenska Serieakademin kartlägger tillsammans med Gunnar Krantz (f. 1962), serietecknare och konstnärlig professor, denna guldålder i ett samtal på Malmö universitet. Samtalet utgår från varsin hög med särskilt utvalda serietidningar och sker på K3 Open Studio, Niagara.
Torsdag 16 mars kl 13.00 – 15.00 Nordenskiöldsgatan 1 och på zoom:
https://mau-se.zoom.us/j/63982083307
Samtalet är arrangerat av Malmö University Comics Hub, i samverkan med Seriearkivet.