I samband med utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö ger Gunnar Krantz en föreläsning på Malmö Konsthall och via zoom. med titeln: Seriestaden 25 år. Från digital eufori till det analogas återkomst.
I år är det ett kvarts sekel sedan Malmö första gången kallades ”Seriestaden”. Mycket har hänt sedan dess. De tecknade serierna har fått egna utbildningar, blivande serietecknare har flyttat till Malmös och sedan stannat kvar. Förlag har startats, arkiv har skapats och på Malmö universitet finns idag en seriehubb som samlar både forskning och konstnärliga experiment. I samband med 25-årsjubileet visas utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö på Malmö Konsthall. En utställning i vilken ges prov på seriernas förmåga till konstnärliga uttryck. I samband med utställningen ger Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation på Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, K3 på Malmö universitet, en överblick över Seriestadens historia, framtid och den särskilda koppling till digital teknologi, som bidrog till dess skapande.
Introduktion till utställningen Världar i tryck – sju serietecknare från Malmö. Medverkande: Allan Haverholm, Saskia Gullstrand, Oskar Aspman, Lisa Ewald, Mats Källblad, Amalia Alvarez och Steve Nyberg
At Skillinge Theatre and on zoom. You have the opportunity to take part of presentations of current comics research, mostly in Swedish though. Program (in Swedish only):
Fredag 8 september
Serieforskning från Malmö University Comics Hub/much
På Malmö universitet finns serieforskning inom en lång rad ämnesområden och där bedrivs forskning både på akademisk– och konstnärlig nivå. Sedan några år har serieforskningen samlats på Malmö University Comics Hub, en plattform som arbetar för att utveckla forskning och skapa bättre samarbeten, både i Sverige och internationellt. Under den akademiska dagen på Skillinge Seriefestival kommer forskare från seriehubben att presentera sitt arbete – det blir allt ifrån skånska punkrockare, postapokalyptiska framtidsvisioner till en djupdykning i skräckserietidningshögen. Dagen leds av Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation. Alla föredrag + paneldebatt kommer att vara på plats på Skillinge teater och sändas även över zoom.
Gunnar Krantz, konstnärlig professor i visuell kommunikation presenterar sitt konstnärliga forskningsprojekt – adaptionen av Garbochocks låt ”Malmö City”.
Om Gunnar Krantz forskning: På två minuter och tio sekunder lyckas Garbochock skapa en klassiker i en stil som står och väger mellan punkens direkta tilltal och den psykedeliska rockens poesi. Min serie-adaption utgår från fotografier tagna under samma period i skiftet mellan 70- och 80-tal. Personerna jag tecknat, liksom det musikaliska uttrycket och texten i ”Malmö City”, speglar en brytningstid mellan det politiskt medvetna och det romantiskt expressiva. Seriefanzinet är tryck på risograf i tvåfärg och delas ut gratis i samband med presentationen.
11.00 – 12.00
Teori, analys, praktik—att undervisa berättande i olika medier och i olika former med
Petra Ragnerstam, universitetslektor i kulturstudier på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Petra Ragnerstams forskning: I min nuvarande forskning fokuserar jag och min kollega Sara Bjärstorp på berättande med kroppen. Vi studerar litterära lajv och hur litterärt berättande ändras när det är materiellt, förkroppsligat, performativt och improviserat.
Tidigare har jag forskat om filmatisering av dramer med fokus på röst. Röst är ett centralt begrepp både för berättande men också politiskt. Jag har skrivit en bok vad röst egentligen är i text och vad som händer med rösten när den överförs till film och därmed förkroppsligas. Min avhandling behandlade mer traditionellt tre kvinnliga modernister och hur de använde experimentellt berättande för att förstå och förändra hur språket formar vår syn på genus och sexualitet.
12.00-13.00 Identity and History in Non-Anglophone Comics – om en forskningsantologis tillkomst med Martin Lund, universitetslektor i religionsvetenskap på Institutionen för Lärande och samhälle, Malmö universitet.
Om Martin Lunds forskning: Jag disputerade i judaistik år 2013, på en avhandling om konfigurationer av identitet i tecknade serier med amerikansk-judiska författare. Jag var sedan en av Vetenskapsrådets internationella postdoktorer med min forskning om tecknade serier och New York förlagd vid Gotham Center for New York City History vid CUNYs Graduate Center i New York. Jag har publicerat artiklar och böcker om dessa ämnen samt med kollegor redigerat volymer om muslimska superhjältar och om vithet och superhjältar. Tillsammans med Julia Round är jag också redaktör för bokserien Encapsulations som ger ut korta monografier inom serieforskningsfältet.
Länk till förlaget: https://www.routledge.com/Identity-and-History-in-Non-Anglophone-Comics/Earle-Lund/p/book/9781032480879 13.00-14.00 LUNCH
14.00–15.00 Nedslag i skräckfilmens historia med Anna Arnman, universitetslektor i visuell kommunikation på Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, Malmö universitet.
Om Anna Arnmans forskning: Jag doktorerade i litteraturvetenskap med inriktning mot film och medier (nuvarande filmvetenskap) vid Lunds universitet på en avhandling om skräckfilm i allmänhet och Clive Barkers Hellraiser (1987) i synnerhet (Hellraiser: Om Clive Barkers film, Ellerströms, 2005). Mitt forskningsfält sedan dess har varit skräckgenren med fokus på rörlig bild och jag har bland annat studerat musikvideo och barnfiktion i relation till visuella skräckskildringar.
15.00 – 16.00 Det finns dåliga serier också! Det har aldrig sålts så många serietidningar som på 70-talet. Kalle Anka, Fantomen, Min Häst, Bamse och 91:an, men också skräckserier, krigsserier, romantikserier. Pidde Andersson, manusförfattare till serier sedan 1989 och ledamot av Svenska Serieakademin kartlägger tillsammans med Gunnar Krantz denna guldålder med ett särskilt fokus på de dåliga serietidningarna.
16.00 – 17.00 Seriernas plats på universitetet Avslutande samtal med Jakob Dittmar, docent i medie och kommunikationevetenskap, Oskar Aspman, adjunkt i serieteckning och Gunnar Krantz om att undervisa och forska om tecknade serier på universitetsnivå.
Robert Aman, Associate Professor in Education at Linköping University chronicles the adult comics boom in Sweden in the mid 80s and it’s originator, Horst Schröder in The Comics Journal. Amply illustrated!
Hjärtligt välkomna till ett Zoom-seminarium med Hannah Tischmann, som kommer att presentera sin artikel ”Rapporter fra sykehuset – https://doi.org/10.54797/tfl.v52i2-3.6715 – med fokus på a) hur tecknade serier kan läsas som arbetarlitteratur och b) hur litterära skildringar av vård- och omsorgsarbete kan analyseras inom ramen för ”medicinsk humaniora”.
Hanna Tischman, førstebibliotekar. Divisjon for forskning Universitetsbiblioteket i Stavanger
This talk explores the Gothic qualities of the 1970s British girls’ comics Spellbound (DC Thomson, 1976-77) and Misty (IPC, 1978-80). It asks how Gothic works in a visual medium like comics and analyses the ways in which these titles rework Gothic themes and tropes into metaphors for the real-life experiences of young female readers. It opens by giving some background to the presence of horror and the supernatural in 1970s children’s media, and the emergence of Spellbound and Misty as the part of the ‘third wave’ (or dark wave) of British girls’ comics. It then moves to explore the content of both titles, considering Gothic aesthetics (Farber 1972, Spooner 2017), the presence of horror and terror (Radcliffe 1826) and Gothic tropes (such as mirrors, masks, veils, transformation and so forth). It points towards the ways that these qualities are adapted in these stories to fit the concerns of young female readers, and concludes by suggesting that these adaptations form the basis of a ‘Gothic for Girls’ that can be recognised across many other texts and media.
Julia Round is Associate Professor of English and Comics Studies at Bournemouth University, UK. Her books include Gothic in Comics and Graphic Novels (2014), Comics and Graphic Novels (2022), and the award-winning Gothic for Girls (2019). She is one of the founders and editors of Studies in Comics journal and the Encapsulations book series. She shares her work at www.juliaround.com.
Det har aldrig sålts så många serietidningar som på 70-talet. Kalle Anka, Fantomen, Min Häst, Bamse och 91:an, men också skräckserier, krigsserier, romantikserier och några misslyckade försök att introducera serier i följetongsformat. Pidde Andersson (f. 1968), manusförfattare till serier sedan 1989 och ledamot av Svenska Serieakademin kartlägger tillsammans med Gunnar Krantz (f. 1962), serietecknare och konstnärlig professor, denna guldålder i ett samtal på Malmö universitet. Samtalet utgår från varsin hög med särskilt utvalda serietidningar och sker på K3 Open Studio, Niagara. Torsdag 16 mars kl 13.00 – 15.00 Nordenskiöldsgatan 1 och på zoom:
Joe Sacco will visit Malmö and give a talk at Författarscenen (The Writers Scene) at Malmö City Library, Sunday, March 19th at 16.00 (pm). Free entrance. The talk will be moderated by Gunnar Krantz, Malmö university.
Call for Papers‘Comics and/as Resistance’ Thursday 22 June and Friday 23 June 2023 In person at the University of Oxford (UK) and online
This conference seeks to bring together a wide range of scholars and creators to explore the poetics and politics of resistance within comics and graphic literature. Comics is a highly diverse and versatile medium, able to speak across boundaries, languages, temporalities, and cultures. This kind of formal flexibility makes it a particularly potent form for mediating resistance and resistance narratives. We understand resistance as a theme in a broad sense, from acts of political defiance to cultural practices that challenge perceived hegemonies. Resistance can also be a useful concept with which to examine the way that comics as a medium engages with categorizations, ideas about cultural legitimacy, and dominant forms of storytelling and historical representation. How are stories and histories of resistance mediated through comics? How are resisters and their agency depicted? How do comics creators contest dominant narratives and formal expectations and constraints? How is ‘resistance’ conceived of and enacted within the comics medium?
We invite papers that engage with these questions, and with resistance more broadly as a theme and/or as a mode of critical enquiry. Topics may include, but are not limited to:
· Depictions and/or mediations of historical acts of resistance, resistance networks, and the role of comics within cultural memory
· Representations of contemporary resistance movements
· Examples of comics being used to challenge dominant/hegemonic discourses and/or contribute to political discourses of resistance
· Formal conceptions of resistance within comics, for example the use of sound as a means of ‘resisting’ the silence of the medium; forms of hybridity than could be understood as resistance between text and image; resistance through the use of frames, the gutter, and text
· Histories of publication, distribution, and reception, particularly within transnational and global contexts
· Comics and/in translation
· Issues of genre, such as tensions between graphic fiction, memoir, and non-fiction
· The role of comics within pedagogies of resistance
· Comics as a collaborative form of resistance
· Comics and/as adaptation
· Graphic journalism
We welcome proposals for 20-minute papers to be delivered in English.
Please submit your abstract (max. 250 words) and a short biographical note (max. 75 words) to Dr Alex Lloyd (Lead Convenor, Oxford Comics Network) and the conference organising committee (Laura Bergin, Cailee Davis, Carolin Gluchowski, Luise Morawetz), using this form: https://forms.office.com/e/B6rsF2Fka5.
The deadline for submissions is 31 January 2023. Notifications will be made by 15 February 2023. A publication of selected papers is planned.
The Oxford Comics Network at the University of Oxford (UK) brings together students, academics, and practitioners from a variety of disciplinary backgrounds to explore the power, politics, and potential of the comics form.
Bilder: Tommy Sundvall: ”Voi-jägarna” ur boken På äventyr i senkapitalismen (2022) och Hanna Peterssons ”Pigan”, publicerad i Galago (2011).
Välkomna till ett seminarium om tecknade serier och arbetarlitteratur som anordnas i samarbete mellan Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning och Malmö University Comics Hub .
Vid seminariet presenteras två ”work in progress” som båda handlar om arbetarlitteratur och tecknade serier:
Annika Olssons ”Dokumentär ’scrap-book-estetik’, tecknade serier och arbetarlitteratur”, som är tänkt att bli ett bidrag till Nordarbs nästa antologi (kommer förmodligen att presenteras muntligt).
Magnus Jonasons autobiographical book Måste ringa brorsan (2022) deals with strong emotions like sorrow, grief and co-dependency. In contrast to many contemporary Swedish autobiographical comic artists, Jonason’s works in a realistic style and show meticulous attention to detail and setting. He originally started out as acomics artist, but has for the last decades worked with storyboards, for ad-agencys, as well as movies– among them Tomas Alfredsson’s Låt den rätte komma in (2008) and Tinker, Tailor, Soldier, Spy (2011). Jonasons position between often compared artforms (comics and film) poses important questions of narrative similarities as well as differences between these. The seminar will begin with an introduction by Gunnar Krantz.
